Oct 22 2009

me1985

The Best “Karangan” Ever

Filed under Current Affairs

Pagi itu pagi minggu. Cuaca cukup sejuk sehingga mencapai takat suhu beku. Sebab itu saya tidak mandi pagi sebab air kolah jadi air batu dan air paip tidak mahu keluar sebab beku di dalam batang paip. Pagi itu saya bersarapan dengan keluarga di dalam unggun api kerana tidak tahan sejuk. Selepas itu emak saya mengajak saya menemaninya ke pasar. Tetapi saya tidak mahu. Selepas emak menikam perut saya berkali-kali dengan garfu barulah saya bersetuju untuk mengikutnya. Kami berjalan sejauh 120 kilometer kerana pasar itu letaknya 128 kilometer dari rumah. Lagi 8 kilometer nak sampai pasar saya ternampak sebuah lori kontena meluru dengan laju dari arah belakang. Dia melanggar emak saya. Emak saya tercampak ke dalam gaung. Dia menjerit “Adoi!”. Lepas itu emak saya naik semula dan mengejar lori tersebut. Saya pun turut berlari di belakang emak saya kerana takut emak saya melanggar lori itu pula. Pemandu lori itu nampak kami mengejarnya. Dia pun memecut lebih laju iaitu sama dengan kelajuan cahaya. Kami pula terpaksa mengejar dengan lebih laju iaitu sama dengan dua kali ganda kelajuan cahaya. Emak saya dapat menerajang tayar depan lori itu. Lori itu terbabas dan melanggar pembahagi jalan lalu bertembung dengan sebuah feri. Feri itu terbelah dua. Penumpang feri itu yang seramai 100 orang semuanya mati. Pemandu feri itu sangat marah. Dia pun bertukar menjadi Ultraman dan memfire pemandu lori.

Pemandu lori menekan butang khas di dalam lori dia..lori itu bertukar menjadi robot Transformer. Mereka bergaduh di udara. Emak saya tidak puas hati. Dia pun terus menyewa sebuah helikopter di Genting Highlands dan terus ke tempat kemalangan. Dia melanggar pemandu feri yang telah bertukar menjadi Ultraman itu. Pemandu feri itu terkejut dan terus bertukar menjadi pemandu feri semula lalu terhempas ke jalanraya. Pemandu feri itu pecah. Pemandu lori sangat takut melihat kejadian itu. Dia meminta maaf dari emak saya. Dia menghulurkan tangan ingin bersalam. Tetapi emak saya masih marah. Dia menyendengkan helikopternya dan mengerat tangan pemandu lori itu dengan kipas helikopter. Pemandu lori itu menjerit “Adoi..!” dan jatuh ke bumi. Emak saya menghantar helikopter itu ke Genting Highlands. Bila dia balik ke tempat kejadian, dia terus memukul pemandu lori itu dengan beg tangannya sambil memarahi pemandu lori itu di dalam bahasa Inggeris. Pemandu lori itu tidak dapat menjawab sebab emak saya cakap orang putih. Lalu pemandu lori itu mati. Tidak lama kemudian kereta polis pun sampai. Dia membuat lapuran ke ibu pejabatnya tentang kemalangan ngeri itu. Semua anggota polis di pejabat polis itu terperanjat lalu mati. Orang ramai mengerumuni tempat kejadian kerana ingin mengetahui apa yang telah terjadi. Polis yang bertugas cuba menyuraikan orang ramai lalu dia menjerit menggunakan pembesar suara. Orang ramai terperanjat dan semuanya mati. Selepas itu emak saya mengajak saya ke pasar untuk mengelak lebih ramai lagi yang akan mati.


Di pasar, emak saya menceritakan kejadian itu kepada penjual daging. Penjual daging dan peniaga-peniaga berhampiran yang mendengar cerita itu semuanya terkejut dan mati. Saya dan emak saya terus berlari balik ke rumah. Kerana terlalu penat sebaik saja sampai di rumah kami pun mati. Itulah kemalangan yang paling ngeri yang pernah saya lihat sebelum saya mati.

One response so far

Jun 10 2009

me1985

Perfect Stranger

Filed under Current Affairs

It starts with a quite hum, an empty screen inviting you. “Come inside” it says “we’re always open”. It’s a world you think where actions have no consequences, where guilt is cloth by anonymity, where there are no fingerprints.

An invisible universe fill with strangers interconnected thru online and disconnected in life. It will steal your secretes, corrupt your dreams and coop your identity. Because in this world where you can be anything you want, anyone you want, you just might lose sight… of who you are.

No responses yet

May 24 2009

me1985

三人遊

Filed under Current Affairs, Music

有些話妳選擇不對他說 妳說某種脆弱 我才感同身受
我永遠都願意當個聽眾 安慰妳的痛 保護著妳從始至終
就算妳的愛 屬於他了 就算妳的手 他還牽著
就算妳累了 我會在這

一人留 兩人憂 三人遊 悄悄的 遠遠的 或許捨不得
默默的 靜靜的 或許很值得 我還在某處守候著
說不定這也是一種 幸福的資格
至少我們中還有人能快樂 這樣就已足夠了

有些話我選擇保持沉默 別把實話說破 隱藏我的寂寞
妳的情緒依然把我牽動 躲在妳心中 角落的心事我能懂
就算妳的愛 屬於他了 就算妳的手 他還牽著
就算妳累了 我會在這

不知道 不知道 不知道 爲什麼 爲什麼 我的愛
我的懷抱留不住妳的離開 卻總在 等待著妳回來

No responses yet

Apr 11 2009

me1985

Thinking Of You

Filed under Uncategorized

Comparisons are easily done
Once you’ve had a taste of perfection
Like an apple hanging from a tree
I picked the ripest one
I still got the seed

You said move on
Where do I go
I guess second best
Is all I will know

Cause when I’m with him
I am thinking of you
Thinking of you
What you would do if
You were the one
Who was spending the night
Oh I wish that I
Was looking into your eyes

You’re like an Indian summer
In the middle of winter
Like a hard candy
With a surprise center
How do I get better
Once I’ve had the best
You said there’s
Tons of fish in the water
So the waters I will test

He kissed my lips
I taste your mouth
He pulled me in
I was disgusted with myself

Cause when I’m with him
I am thinking of you
Thinking of you
What you would do if
You were the one
Who was spending the night
Oh I wish that I
Was looking into…

You’re the best
And yes I do regret
How I could let myself
Let you go
Now the lesson’s learned
I touched it I was burned
Oh I think you should know

Cause when I’m with him
I am thinking of you
Thinking of you
What you would do if
You were the one
Who was spending the night
Oh I wish that I
Was looking into your eyes
Looking into your eyes
Looking into your eyes
Oh won’t you walk through
And bust in the door
And take me away
Oh no more mistakes
Cause in your eyes I’d like to stay…

3 responses so far

Mar 13 2009

me1985

I bruise easily

Filed under Anime, Current Affairs, Music

My skin is like a map, of where my heart has been
And I can’t hide the marks, but it’s not a negative thing
So I let down my guard, drop my defenses, down by my clothes
I’m learning to fall, with no safety net, to cushion the blow

I bruise easily, so be gentle when you handle me
There’s a mark you leave, like a love heart, carved on a tree
I bruise easily, can’t scratch the surface without moving me
Underneath I bruise easily, I bruise easily

I’ve found your finger prints on a glass of wine
Do you know you’re leaving them all over this heart of mine too
But if I never take this leap of faith I’ll never know
So I’m learning to fall with no safety net to cushion the blow

Anyone who, can touch you, can hurt you, or heal you

So be gentle

No responses yet

Older Posts »